Idag är det 3 år sedan min hund, Rosa dog.. Vi hade nyss en minnestund med mamma, Rosa dog som 13 år gammal och den 12/9 15:15. Jag tände ljus klockan kvart i 15, då de egentligen skulle operera henne, hon som blivit så sjuk på bara några dagar, jag var då i skolan. När jag ringde min mamma efter skolan, jag som hade hoppats hela dagen på att hon skulle överleva operationen, skulle ringa och fråga mamma hur det hade gått. När hon svarar hör jag henne gråta i telefonen, jag börjar fråga vad som hänt. Då jag fattar: Vår ängel har gått bort.

Jag börjar gråta och det bara rinner och rinner, jag klarar inte av att åka hem, så jag går till min kompis Sandra, sätter mig nere i hennes trapphus och bara gråter, hon kommer ner, hon gråter och vi pratar minnen om Rosa. Hela kvällen var ett helvete, hon hade funnits i mitt liv hela tiden. Even if the sky is falling down, you will be my only. Jag tände ljus, jag lät de brinna, mina tårar rann. Vi pratade om henne, ringde min storebror. Och när klockan slått 15:15 blåste jag ut ljusen, "Nu är hon död" sa jag och gick därifrån med tårar rinnandes ner för kinden.

Hon var och är en viktig del av vårt liv..