Hej vänner! Det är jag, C. Dagen är helt hullerombuller, och jag är fortfarande hungrig och snön har försvunnit utomhus! Jag ville ju ha snö. Det är ju det som är så himla mysigt! Åh fan då..

Jag förstår inte på vilket sätt jag ska vara, hur jag ska trösta dig? Jag försöker hela tiden finnas där och säga det kommer bli bra. För när jag väl sa sanningen så ville du inte höra den. Nu säger jag precis som du vill. Men fortfarande så passar det inte. "Du förstår inte" Men få mig att förstå! Jag vill ju finnas där.. men om jag inte kan hjälpa dig, varför är jag fortfarande kvar vid din sida? (Till en nära vän, som vägrar lyssna på mig mera) Slänger in en onödig bild också! Weee